Proffboksing uke 22/23 | Norges bokseforbund

Proffboksing uke 22/23

Roger Pettersson gir oss ukas proffboksing. Han vurderer også de kommende helgs kamper, med de tre norske proffbokserne Kim-Johnny Jenssen, Daniel Peretiatko og Rune Lillebuen i spissen!
Publisert: onsdag 08. juni 2005
Det mesta av intresse i proffsboxningsvärlden förra veckan utspelade sig i Manchester, England. Scott Harrison försvarade WBO-VM i fjädervikt mot erkänt skicklige Michael Brodie. Den galan gick av stapeln på fredagen och många gav Brodie en reell chans mot världsmästaren. Harrison fick bara oavgjort i senaste fighten, mot Victor Polo i Glasgow i januari, men visade här med eftertryck att han är nummer ett i Storbritannien. Utmanaren blev rejält skakad redan i öppningsronden men kom sedan tillbaka bra och hade en ledning hos två av poängdomarna efter rond tre. Michael Brodie kommer från Manchester och hade många fans på plats i arenan men deras förhoppningar grusades 46 sekunder in på fjärde ronden. En vänster uppercut i njurtrakten träffade så hårt att Brodie räknades ut. Detta var Michael Brodies fjärde VM-utmaning och han proklamerade efter matchen att karriären nu är över. Scott Harrison vann Junior-EM i Siofok, Ungern, den 25 juni 1995 (i samma turnering tog Reidar Walstad från Trondheim brons i flugvikt, 51 kg). Det blev en bronsmedalj på EM i Vejle, Danmark, våren 1996. Den tredjeplatsen skulle ha kvalat in Harrison i Storbritanniens lag till OS i Atlanta samma år. Engelsmannen David Burke erövrade också brons i 57 kg och eftersom Storbritannien bara får skicka en boxare i varje viktklass till OS, tvingades de möta varandra i en uttagningsmatch. Burke vann då över Harrison
med 6-3 och tog OS-platsen.

På lördag natt var det dags för en av årets höjdpunkter i proffsboxningsvärlden, i samma arena. Kostya Tszyu mot Ricky "Hitman" Hatton om odiskutabla VM i lätt weltervikt (kampen gällde bara IBF-bältet). Tszyu - 36 år gammal med två EM och ett VM-guld som amatör, totalt 14 försvar av VM i lätt weltervikt, och av många ansedd som världens bäste boxare idag. Hatton - 26 åring som boxades på Junior-VM på Kuba 1996, har försvarat WBU-titeln 15 gånger och är stark som en oxe med kondition som en Olympisk mästare i maraton.

Som utlovat startade Ricky Hatton matchen i ett furiöst tempo. Hårda slagväxlingar blandades med fasthållningar men utmanaren var skoningslös i sina attacker. De slog ned varandra med låga slag, Tszyu blev träffad riktigt lågt, men Tszyus slag verkade inte ha någon som helst effekt på Hatton. I tionde ronden tog utmanaren över och träffade Tszyu med många hårda slag. När elfte ronden var slut gav Tszyu helt sonika upp, påmanad av sekonden Johnny Lewis. Det var något oväntat men han var "färdig". Samtliga domare hade Ricky Hatton i ledning efter elva ronder, 107-102, 106-103 och 105-104. Efter matchen ville inte Tszyu ge något  besked om hans eventuella fortsatta karriär. Hatton meddelade att han gladeligen ger Tszyu ett nytt skott på titeln.

På förmatchprogrammet förlorade Christian Bladt i lätt mellanvikt på knockout i femte ronden mot Wayne Alexander. Bladt kommer från Danmark och var Europamästare i weltervikt 2002. Det utkristalliserade sig till ett krig där Alexanders högra öga efter ett tag började muras igen. Alexander avgjorde med en brutal högerkrok och det var en tung förlust för Bladt.
Danny Williams fanns också med på tävlingen och slog ut ordinäre Ungraren Zoltan Petranyi i tredje ronden.

På tisdag, 21:00-23:00, visar Eurosport Nikolai Valouevs senaste match, mot Clifford Etienne i Bayreuth 14 maj. Valouev hade innan kamp 40 segrar varav 30 på KO mot Etiennes 29 vinster, 3 förluster och 2 oavgjorda. Jag vidhåller att Nikolai Valouev är en av de bästa som finns i branschen idag - det är inte alla som håller med mig om det. Vi får se flera andra matcher från denna tävling också.

I Sydney, Australien, sätter Mikkel "Hitman" Kessler WBA-VM titeln i super mellanvikt på spel mot Anthony Mundine på onsdag. Det hör inte till vanligheterna att en Dansk boxare reser till andra sidan jordklotet för att försvara VM i proffsboxning.

Mikkel Kessler är en exceptionell talang som har en slagrepertoar utöver det vanliga. Han slog igenom redan som 16-åring då han 1995 vann Ungdoms-EM i Elazig, Turkiet. Den 24 mars 1996 blev han nordisk Juniormästare i Köping,
Sverige. Han tävlade i 67 kg och vann på TKO i tredje ronden i semifinal över Daniel Gungör från Örebro. I finalen, mot Björn S Lien, Norge, avgjorde han ännu snabbare, seger på TKO i andra ronden. Han blev proffs tidigt och debuterade som yrkesboxare i Århus 20 mars, 1998. Hans första motståndare var Kelly Mays som då var obsegrad, 6-0, men Kessler slog ut honom redan i första ronden. Trots sin ringa ålder matchades Kessler förhållandevis, med Danska mått mätt, tufft. Hans första riktiga "test" kom mot förre WBC-världsmästaren Dingan Thobela i Köpenhamn, 29 november, 2002. Där var Kessler magnifik och boxade ut Thobela efter konstens alla regler. WBA-bältet erövrades i Köpenhamn 12 november förra året när Kessler utklassade Manny Siaca, som vunnit på ett delat domslut över just Anthony Mundine i Sydney ett halvår innan. Siacas sekond gav upp sin man efter sjunde ronden.

Mundine var tidigare en mycket skicklig rugbyspelare men han är uppväxt med boxning. Hans far med samma namn var Samväldes mästare i två perioder på 70-talet men är mest känd för att han blev knockad i en WBA VM-match av
hårde Argentinaren Carlos Monzon i Buenos Aires, 5 oktober, 1974 - blev rejält utslagen i sjunde ronden. Att Mundine förlorade mot Siaca som blev utklassad av Kessler behöver inte per automatik betyda att Kessler därför
vinner över Mundine, boxningen är sällan så enkel. Anthony Mundine visade mot Sven Ottke, i Dortmund 1 december 2001, att han har kapacitet att rubba världsklassboxare. Efter en strong insats blev han rejält utslagen i tionde ronden och Ottke slår inte särskilt hårt. Han var också nedslagen i andra ronden mot Siaca och kanske är det så att han inte klarar av att ta emot en hård smäll. Det bådar i så fall inte gott inför matchen mot Kessler som har dynamit i båda nävarna. Den här matchen kan inte bli dålig utan jag förväntar mig fyrverkeri från båda håll. När krutröken har lagt sig står Mikkel Kessler som segrare. Det kan bli tidigt, det kan bli sent, men jag misstänker att poängdomarna blir arbetslösa.

På torsdag ska Audley Harrison upp i ringen igen för första gången på nästan ett år, han har varit skadad. Harrison vann OS-guld i Sydney, 2000, och har 17 segrar som professionell. Han erövrade WBF-VM genom att knocka Richel Hersisia i fjärde ronden i mars förra året. Efter två snabba titelförsvar där han klarade av Julius Francis och Tomasz Bonin har han alltså varit i karantän. För motståndet står Robert Davis, USA, och han blir utslagen inom
sex ronder.

I ett annat intressant tungviktsmöte drabbar Yanqui Diaz samman med Kirk Johnson. Diaz gjorde sig ett namn när han otippat knockade Juan Carlos Gomez i augusti förra året. Han blev senare tillintetgjord på drygt fyra ronder av
Samuel Peter i januari. Johnson slog igenom vid Junior-VM i Puerto Rico 1989 där han på ett spektakulärt vis annekterade guldmedaljen i tyngsta klassen. Han var Kanadas man i tungvikt vid VM i Sydney 1991 samt vid OS i Barcelona 1992, i Sydney blev han stoppad av legendariske Felix Savon från Kuba och i Barcelona tappade han knappt i kvartsfinal, poäng 5-9, mot David Izon. Han blev knockad av Vitali Klitschko i den andra ronden i Madison Square Garden, New York, 6 december, 2003, jag kommenterade kampen direkt på TV 1000. Här har jag faktiskt ingen aning om hur det kommer att gå men jag tippar snabb seger för Johnson.

Sinan Samil Sam möter Peter Okhello i Kempten, Tyskland, på lördag. Sam vann Junior-VM i Montreal 1992 och var trea på EM i Bursa, Turkiet, året efter. Vid VM i Berlin 1995 besegrade han svenske mästaren Kwamena Turkson i första
omgången, poäng 6-4, och blev trea i den turneringen. Han avslutade amatörkarriären med att vinna VM i Houston, Texas, 1999. Han har 23 vinster, 2 förluster - båda på poäng till Juan Carlos Gomez och Luan Krasniqi. Peter
Okhello har segrat 17 gånger men han har också besegrats av 3 boxare som man i bästa fall kan kalla skapliga, Toakipa Tasefa, Kali Meehan och Imamu Mayfield. Sam vinner utan att förta sig.

Enda förmatchen av intresse står mellan Timo Hoffman och Michael Sprott, en kamp som gäller vakanta EM i tungvikt. De mötte varandra två gånger våren 2001, en vinst var. Hoffman har boxats tolv matcher sedan dess, tio vinster,
en oavgjord och en förlust. Sprott har klarat av 16 matcher under samma tid, tolv segrar och fyra nederlag. I senaste kampen besegrades en annan tysk, Cengiz Koc, på poäng i Dortmund 23 april. Precis som tidigare blir det en lång och jämn match. Timo Hoffman triumferar på poäng med liten marginal.

Denna lördag tävlar också tre Norrmän, Kim Johnny Jensen, Daniel Peret och Rune Lillebuen i Gorzow Wielkopolski i nordvästra Polen. Jensen i super mellanvikt har två KO-segrar och möter Slovaken Zaur Jangubaev med en vinst, två förluster och en oavgjord. Daniel Peret i tungvikt vann sina två första proffsmatcher men tappade
knappt på poäng i senaste matchen mot Volodia Lazebnik från Ukraina, som var tvåa på EM 1998 i Minsk - där han vann över svenske mästaren Tobias Asklöv - och deltog på VM 1999 i Houston. Den norske tungviktsstjärnan möter Marek
Oravsky från Tjeckien. Intressant comeback gör Rune Lillebuen som är obesegrad, 10-0 med 8 KO. Mitt bästa minne av Lillebuen är när han mötte flerfaldige Världs- och Olympiske mästaren Felix Savon i Köpenhamn 1996. Efter första ronden var ställningen lika, 2-2, och orädde Rune visade inte Savon någon som helst respekt. I rond två började Savon hitta rätt allt oftare och den norska sekonden gav då upp. Lillebuen, som knockade förre svenske mästaren Mikael Lindblad i sin senaste match - i Köpenhamn 19 april 2002, ställs mot Rumänen Marian Tudor. Lillebuen och Peret vinner på knock medan Jensen får nöja sig med en poängvinst.

Två ypperliga boxningsgalor äger rum i USA i helgen. På fredag är dags för Mike Tyson att försöka ta ett steg i rätt riktning för att landa den stormatch han så väl behöver - han har enorma skulder. Motståndare är Kevin Mc Bride som till och med dagens version av Tyson bör klara utan prut. Mc Bride har visserligen knockat sju motståndare i följd men har själv fått träffa John Blund efter möten med Louis Monaco, Axel Schultz, Yuri Yelistratov och DaVarryl Williamson - knappast några världsstjärnor. Tyson vinner på knockout inom tre ronder vilket betyder att "såpan" Mike Tyson
fortsätter ett tag till.

Desto intressantare blir det på lördag då WBO-kungen i lätt weltervikt, Miguel Cotto, tar sig an mannen som besegrade honom på OS i Sydney 2000, Mohamad Abdulaev, Uzbekistan. Abdulaev vann med 17-7 i Sydney men det är
helt andra förutsättningar som gäller nu. Cotto har vunnit samtliga 23 matcher, 19 på KO, och han har imponerat. I tre VM-matcher har Kelson Pinto, Randall Bailey och DeMarcus Corley fått ge slaget förlorat inom sex ronder.
Abdulaev har matchat mer sparsamt och han blev knockad i tionde ronden av Emmanuel Clottey i juni 2003 - visserligen i stor ledning när det hände. Det blir jämnt, hårt och spektakulärt men Cotto försvarar sin titel på poäng efter tolv intensiva ronder.

Joel Casamayor, Olympisk mästare i Barcelona 1992, och Almazbek Raiymkulov, femma på OS i Sydney 2000, möts över tio ronder i lättvikt. Casamayor har 31 segrar, 3 nederlag och höll WBA-VM i lätt lättvikt 2000-2002. Raiymkulov har
20 vinster och har sett bra ut på slutet. För mig är detta en oviss match men jag tror att Raiymkulov vinner.

Här kommer en kul historia om Almazbek Raiymkulov: Han bor och tränar i Las Vegas där han bland annat har sparrat med Svenske Vatche "Senan" Wartanian. Watche ringde mig för ett par år sedan och berättade att han sparrat med
denne Raiymkulov och att Raiymkulov hade berättat att han var medaljör på OS i Sydney. Jag kollade upp det blixtsnabbt och konstaterade att han ljugit, han åkte ut i kvartsfinal mot Christian Bejarano från Mexiko - poäng 12-14.
När "Senan" berättade det för honom på träningen någon dag efter skämdes han över att han ljugit. Jag skulle verkligen vilja ha sett Raiymkulovs min när "Senan" sa: Du tog ju inte alls någon medalj i Sydney utan du åkte ut i kvartsfinal mot Christian Bejarano från Mexiko.